Ibland känns de som att tiden bara spsriner förbi mig, kan inte förstå att hjärtat redan blir 2 nu i sommar! De känns både skrämmande och spännande på samma gång. Jag tänker tillbaka på tiden som gått och vilka framsteg hjärtat tagit men jag kannäven se de små framstegen jag själv har lyckats med både som mamma och som person. Jag är stoltare än den stoltaste över den fina dottern jag har. Bara för någon dag sen hade vi vårt förstå besök på akuten och förstå gången på barnavdelningen, de var inte speciellt roligt men nödvändigt för gud vet vad som hade hänt annars! Usch.

Sitter just nu på tåge, baklänges inte de perfekta för mig då jag blir så fruktansvärt åksjuk ibland, som idag.. Får hoppas resten av resan går fort!

Peace out